tisdag 8 juli 2014

Danskar...

Jag förstår inte vad de säger.

Var på jobbet idag där jag har mina några av mina hojjar och fram kommer två Danskar och frågar:
- Vems e cyklarna och e de till salu? ( jag skriver på svenska).

Jag svarar: - Nja, jag vet inte riktigt men Garlattin och Motobecanen kan jag tänkas sälja men jag sätter priset och det är inte lönt att förhandla.

-Ok, vad skall du ha för dem?
Siffror rullar i huvudet, vad har jag lagt ner och vill jag verkligen sälja?

Jag drar till allt vad jag orkar inom rimliga gränser.
- 5000.- styck eller 8000.- för båda, svarar jag och tänker att det här går de aldrig med på.

De tittar på varandra.
- Ta ner dem så skall vi hämta pengar.

De går över gatan till bankomaten.
Jag tar ner cyklarna från taket och funderar om jag var förbillig eller om de bara driver med mig...

De kommer tillbaka med 500.- lappar, räknar upp 16 stycken och säger, allt Ok?
Jag kollar sedlarna med UV-ljus och nickar, jepp.

Jag måste bara fråga vad de skall ha dem till för de är alldeles förstora för dem.

- Vi driver ett av Esbjergs (stavning?) största Cafèer och skall ha ett cykeltema där nu när vi bygger om, alla gillar cyklar.

Vi tar i hand och säger tack eller mange tack och de går ut ur butiken med cyklarna.

Det känns lite tomt, men "det finns ju mer fisk i sjön"

Danskar...jag gillar dem!

Mina sista bilder på hojjarna :-(



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar